Japp, då var det över. Känns nästan lite sorgligt fast ändå lite skönt. Vi eller mest jag.. har planerat bröllops fest som en galning den senaste tiden. Filip har haft vansinnigt mkt på jobbet så han har inte direkt haft tid. Nu är han iofs en sista minutens man så han hade nog inte gjort något annorlunda även om han haft mer tid.
.
Jag och Filip har kanske en del att förklara efter vårt vigsel/välsignelse ståhej..
.
Jag och Filip har egentligen varit gifta i 7 år. Vi gifte oss den 21/6 2005 i Halmstads rådhus. Vi hade bara två vittnen med oss, och Felix 1.5 år. Vi berättade inte för någon. Anledningen till den oerhört spontana vigseln  var att Filip skulle dra i väg till Pakistan och jobba. Det kändes som att det var riktigt att göra så då i fall ngt skulle hända honom. Sen var det såklart ett väldigt kul inslag i vardagen. Dessutom hade vi en prövotid på 7 år, helt untan nyligen gifta press.
Vi bestämde redan då för 7 år sen att vi skulle hålla tyst om det. Vi ville ju gifta oss "på riktigt" också. Ett stort bröllop med en stor fest där vi kunde bjuda in alla våra vänner och släktingar. Vi tänkte att vi skulle slå till med ett kyrkligt bröllop året efter. MEN som alla vet så rusar tiden iväg.. Ett år blev ganska snabbt två och tre och till sist sju. 
.
Det blev en del tisslande och tasslande i kyrkan när prästen förklarade att han skulle välsigna vårt borgerliga bröllop. TROTS att det i inbjudan stod att det var en kyrklig välsignelse:)
Festen gick förstås i tema.. 007.. Alla kvinnor var klädda i svarta klänningar och killarna var iförda smoking och svart fluga. Mkt coolt om jag får säga det själv.
Jag hade en vit klänning.. Jag hade tre vita klänningar... fast jag använde bara en. Men det är en annan historia (en bridezilla historia).
.
From igår är vi iaf gifta offentligt.  Både borgligt och kyrkligt:)
Festen var fantastisk med en sjudundrans massa tal. Fantastiska tal. Underhållning, god mat osv.


Under pistolhot går Filip med på det mesta.....
.
Tack till alla som var med och gjorde denna dag till vad den var.
.
Speciellt tack till:
Mamma som klämde ut mig (det var troligtvis hennes lyckligaste dag i livet när hon fick mig)..
Filips mamma som klämde ut honom..
Min pappa och Filips pappa som såg till att vi blev till.
Berit (min elaka styvmor) som sydde mina tre brudklänningar. Den tredje syddes på en och en halv dag..
Min lillasyster som tog sig hem från USA..
Min farmor och farfar som färdades alldeles för långt för att kunna delta.
Elin (det elaka styvbarnet), som färgade håret för min skulll..och sjöng " Du är min man" i kyrkan.
Adam, Filips lillebror som tog sig hit från England, och sjöng i kyrkan.
Annica och Adde vårt toastmaster/madame par som hade styrt upp festen HELT fantastiskt bra.
Erik, Frida och Max som underhöll på HÖG nivå.
Fredrik och Elin i köket som levererade fantastisk mat.
Lasse och Annelie som lät oss ha festen i sin fantastiska restaurang, och körde oss i sin snygga limmo.
ALLA som höll sina fantastiska tal, roliga till tårdrypande. Uppskattades OERHÖRT!
Göran som Photoshoppade bilden till sånghäften.
Faster/gudmor Carina som gav mig en HÄSTSKO....
Gudmors-Josse för ballongerna.
Min lillebror Filip som tryckt upp min blogg till bok..(det måste vara den mest välskrivna bok någonsin;))
Fotografen som hängde på och fotade hela dagen och kvällen.
Husbandet.
Personalen..
Filip som gifte sig med mig igen.......
och tack för alla presenter som vi fortfarande inte hunnit öppna..
.

Jag har säkert glömt någon eller några för ni var SÅ många som hjälpte till. TACK, TACK, TACK till er alla. Vi är så oerhört tacksamma.
.
Efter idag hoppas jag att min hjärna börjar återgå till sin rätt. Kanske kommer jag att kunna komma ihåg saker igen. Jag skulle kunna göra en vansinnigt lång lista på saker jag glömt bort den sista tiden. Senast idag glömde jag att Felix skulle på kalas... Nu blir det fokus på våra barn framöver!
Kram Jenny